Mr. Smooth

Efter massiva påtryckningar från upprörda läsare har jag startkablat igång Mr. Smooth's blogg igen. Jag vill med denna ingress be om ursäkt för att den lämnats för vinden och att den genom detta möjligen fallit i glömska och blivit precis vad den inte skulle bli. Nämligen en mode-blogg. Det är nämligen en risk man tar när man börjar blogga. Helt plötsligt är bloggen modern och uppe på tapeten. Den är tEh sHit och kan i vissa fall fungera som ett utmärkt samtalsämne när man får slut på artighetsfraser i fika-rummen.
"Fan, läste du Gynnings blogg igår?"
"Nee, den är sååå 2008 liksom... Färjan-Håkan har ju en blogg numera. Du måste bara läsa den asså! Han e ba' fömyckeliksom!"
"Ahh... jag måste bara läsa den!"

Och 2010 är det ingen jävel som bryr sig ett horse-shit om vad den småplufsige spritkassören med thai-bränna och slingor i håret tycker och tänker längre. Det är "inga konstigheter". Det är så det kommer vara. Så är det, tack och lov, med majoriteten av dagens såpa-kändisar. De blir kända över en natt, och glömda lika fort. Tack och lov.
Jag är emellertid övertygad om att om Elvis Presley haft en blogg idag, hade den lästs av en massa människor.

Nåja... whatever. How about that Twitter?

Amerikanska hjärnforskare har kommit fram till att Twitter, den kanske populäraste av de s k "mikrobloggarna" kan göra dig omoralisk och avtrubbad. (!)
Twitter är ett kommunikationsverktyg för vänner, bekanta, kollegor och offentliga personer som bygger på ett väldigt enkelt koncept. Nämligen på att svara på en enda fråga:

VAD GÖR DU?

Denna fråga får man besvara med 140 tecken på sin Twitter-sida, vilket enligt de senaste forskningsrönen är åt helvitte för kort och snabbt för den mänskliga hjärnan att sortera och därmed kan det ge konsekvenser för vår moral. (holy hell!)

Redan här vill jag också varna för andra saker som går snabbt. Kommunikationsmedel som t ex Facebook, MSN, SMS och ICQ går också snabbt om man vill. Ett SMS är begränsat till 160 tecken, och då gäller det att formulera sig väl, för att få med det man vill ha sagt. Även MSN har en teckenbegränsning, om än den tillåter något fler tecken.

Risken med twittrande sägs vara att hjärnan inte hinner få tid att reflektera eller känna av andra människors känslor vilket kan göra att vi tappar vår moraliska kompass. Hmm...

Men är det egentligen det vi är ute efter när vi twittrar? Å ena sidan gör man kanske det för att få uppmärksamhet, men å andra sidan kanske man inte är såå angelägen om att analysera vissa människors allra innersta känslomässiga tillstånd. Ta bara en sån populär hälsningsfras som:

"Tjena! Hur är läget då?" (19 tecken. Tar högst någon sekund att skriva. Ännu snabbare om man frågar någon. I vissa kretsar funkar det bara med att slänga ur sig: "Läget?" )

För att undvika att framstå som direkt efterbliven, bör man svara inom några sekunder. Och de allra flesta väljer går safe och kläcker ur sig:

"Tjena! Det e bra! Hur äre själv?" (26 tecken. Fort går det. Ofta helt oreflekterat och utan att kanske våga/orka berätta om att man haft sömnproblem under en längre tid pga typ dödsångest, och/eller gå in på detaljer om obetalda räkningar eller att man upptäckt oroväckande stora leverfläckar på kroppen.) För vem orkar lyssna på sånt egentligen?

"Tack, det är bra!" (14 tecken. Kort. Konscist. Helgarderande. Populärt svar.)

Är detta exemplet farligt? Kan det leda till moraliskt förfall och dekadens? Är det den här typen av snabb-konversationer som  gör oss till likgiltiga kreatur? I HELVETE HELLER! 

Ta en sån enkel sak som en nyhetssändning. I de flesta fall avhandlas allt i från global finanskris till helgens väder i östra Götaland på ganska precis en halvtimme. Vissa inslag kan vara över på under en minut. Exakt hur mycket eftertanke hinner vi skänka den höjda bolåneräntan om vi bara har trettio sekunder på oss? Nej, just det.

Vi måste skilja på människors vilja att synas och få bekräftelse från det djuplodande samtalet. Det handlar om två helt olika saker och har egentligen ingenting med empati och moral att göra. Mitt liv på Facebook och ditt liv på Twitter är det vi vill att alla ska veta. Men våra innersta känslor och tankar delar vi med de vi vill. Hur vi vill. När vi vill. Det är därför jag ska sammanfatta ovan sagda på 140 tecken inklusive blanksteg:

Smooth skriver ett blogginlägg om Twitter.
Twitter går för fort.
Forskare säger att det är farligt när det går för fort.
Smooth är skeptisk.


This one's for you, my dear brother Pekka! ;-) Lycka till med pappaledigheten och hälsa det lilla hjärtat så mycket! Love!